Vad vill du åstadkomma genom att så fång- och mellangröda? 

19 augusti 2024
Aktuellt
Jordhälsa
2023 års höstbruk var minst sagt utmanande för många lantbrukare. Stora regnmängder före och efter skörd ledde till att många fick vänta med att påbörja skörden och fick därefter plöja mer än vanligt vilket försenade etableringen av höstgrödor. Detta påverkade såklart även odlingen av mellangrödor och många avstod odling förra året, trots sökta stöd. I år rapporterar dock Greppa Näringen att miljöersättningen för fång- och mellangrödor sökts på cirka 180 000 ha i Sverige vilket är en ökning jämfört med fjolåret. Anledningarna till att fler vill odla mellangrödor är många. Att mellangrödor kan luckra marken och åtgärda markpackning, minska näringsläckage, öka den biologiska kvävetillförseln, öka kolinlagring och mulluppbyggnaden men såklart även möjligheten till ersättning är några av incitamenten.

Åtgärda markpackning  

Kompaktering av jorden, markpackning, är ett stort problem i dagens jordbruk. Med större och tyngre maskiner ökar markpackningen och leder till en mindre porös jord som inte lika lätt kan transportera luft, vatten och näring jämfört med icke-kompakterad mark. Detta minskar även i sin tur växtens rotutveckling på grund av det ökade motståndet och sammantaget begränsar detta grödans tillväxt och leder till en minskad avkastning. Därför kan det vara en bra åtgärd att hålla marken beväxt en så stor del av året som möjligt; och där kan djuprotade mellangrödor som oljerättika bryta upp kompakterade jordlager. Detta kan framförallt vara ett bra alternativ på packkänsliga jordar såsom leror och mjälajordar.   

Tillförsel av näring och förhindrat näringsläckage  

Näringsläckage, särskilt av kväve och fosfor, är en stor miljöutmaning för lantbruket och leder till övergödning av vattendrag och sjöar. Mellangrödor som rättika, olika gräsarter men även klöver och lusern kan effektivt fånga upp överskottsnäring och binda in den i sin biomassa och på så sätt förhindra att den lakas ur jorden. Mellangrödor kan även tillföra näring med hjälp av kvävefixerande växter såsom exempelvis vicker, klöver och lusern. Då växtresterna bryts ner blir de i sin tur gröngödsel till efterkommande gröda och minskar på så sätt gödslingsbehovet vilket minskar kostnaderna för insatsmedel.   

Mulluppbyggnad  

På både kort- och lång sikt hjälper även mellangrödornas växtrester att bygga upp mull i odlingsmarken vilket framförallt gynnar markens jordstruktur och ger en ökad vatten- och luftinfiltration samt bördighet. Med mer organiskt material i marken får den bättre vattenhållande förmåga samt ökad mikrobiell aktivitet. Med ökad bördighet kommer även mer näringsämnen att mineraliseras och jordens leverans av exempelvis kväve och fosfor kommer öka.   

I nästa del av vår artikelserie om mellangrödor kommer vi gå in på vad man ska tänka på vid valet av arter i sin mellangröda. Följ oss gärna på Facebook och Instagram för att inte missa fler nyheter och artiklar.  

Gårdskapital Lantbruksfinansiering AB är registrerad som AIF-förvaltare hos Finansinspektionen.
Lånesyfte
Villkor
Om oss
Copyright - Gårdskapital Lantbruksfinansiering AB 2024

Gårdskapital använder kakor (“cookies”) på webbplatsen för att du som besökare ska få en bättre användarupplevelse. Genom att trycka OK samtycker till Gårdskapitals användning av kakor i enlighet med denna ”Cookie Policy”.

OK