Mellangrödornas Potential på Snåttsta Gård i Vallentuna

Mellangrödor kan vara värdefulla för jordhälsa och produktivitet, bland annat genom sina djupa rotsystem som bryter upp packade jordlager och bidrar med näring. Emil, som driver en gård utanför Vallentuna där han odlar 300 hektar med bl.a. höstvete, höstkorn, ärter och rågvete samt har nötköttsproduktion, började odla oljerättika som mellangröda för att förbättra jordstrukturen och öka mullhalten.

“Oljerättikan passar bra i vår växtföljd sedan vi slutade med raps tidigare, och är lätt att sprida med drönare då det är rimlig utsädesmängd. Vi funderar även på att testa vitklöver för att få ännu högre mullhalt,” berättar Emil.

Sådd med Drönare – Smidigt men kräver Finjusteringar

2024 testade Emil drönarsådd på 20 hektar med oljerättika, och utfallet har varit positivt. Genom att så före tröskningen kunde grödan dra nytta av den återstående fukten, vilket ledde till en bra etablering. "Drönaren var effektiv, men vinden kan påverka spridningsbilden, så vi kommer att justera flyghöjden framöver för att öka precisionen, men drönartekniken har visat sig vara både tidsbesparande och praktisk” säger Emil.

Fördelar och Utmaningar med Mellangrödor

För Emil är mellangrödornas främsta fördelar jordförbättring, kolinlagring och ökad biomassa, men han påpekar att väderförhållanden alltid innebär en risk. “Det är en investering, och man får anpassa det år för år efter vädret, samt så att det passar med växtföljden och efterföljande gröda,” förklarar Emil.

Nästa Steg för Drönartekniken – Intervju med Elof på NordLuft

Hur började arbetet med drönaren, och vad var de första användningsområdena?
Elof berättar att idén länge funnits om att drönare borde kunna göra mer än att bara samla in data. Det ledde till utvecklingen av ett spridarsystem för skogs- och jordbruk. Det som gör NordLuft unikt är att de använder flera drönare samtidigt, och de första tillämpningarna var inom skogsbruket, exempelvis för skogsgödsling och askåterföring i svåråtkomlig terräng. NordLuft startade 2017 och har sedan dess fått stöd från både Södra Ädla och EIT InnoEnergy. Företagets affärsidé är att leverera ett system som löser specifika behov inom jord & skog och att erbjuda tekniken som en tjänst. Just nu erbjuder NordLuft ännu inte tjänster direkt till lantbruk utan fokuserar på att få med sig ytterligare investerare och fortsätta växa. Parallellt pågår tester och utveckling av särskilda system för jordbruket.

Hur kom ni på idén att använda drönare för sådd, och vilka anpassningar har behövts?
”Till skillnad från skogsbruket är jordbruk ofta mer tillgängligt för maskiner, så först såg vi inte samma potential här som inom skogsbruket” säger Elof. Men samtal med Emil öppnade upp för tanken att så mellangrödor i redan växande grödor.

Vilken kapacitet har drönarna, i fråga om flygtid och lastkapacitet?
Drönarsystemet som testades på Emils gård kunde bära 12 kg utsäde per drönare. Modellen som NordLuft jobbar med att kommersialisera kan i sin tur lyfta betydligt mer, upp till 50 kg, och arbetet med att få flygtillstånd för denna pågår. Med batteridrivna system kan drönare nå upp till en timmes flygtid, men detta anpassas efter användningsområde.

Vilka insikter har ni fått och vilka förbättringar planeras för att öka precisionen i drönarsådd?
”Precisionen är avgörande när man sår med drönare så utsädet används maximalt effektivt och inte hamnar där man inte vill ha det,” säger Elof. För att optimera spridningen inför nästa gång kommer GPS-lösningarna och flyghöjden att justeras. Dessutom är det viktigt att undvika hinder. Drönarna flyger enligt en förutbestämd kartfil, vilket gör precisionen både hög och kontrollerad, samt är utrustade med sensorer för att identifiera och undvika hinder, och dessa system planerar NordLuft att finjustera baserat på erfarenheterna på Snåttsta för att öka säkerheten ytterligare.

Kan användning av drönare vara ett sätt att göra etableringen av mellangrödan mer kostnadseffektiv och träffsäker?

Vi ser fram emot att följa utvecklingen.