Markpackning: För att åtgärda markpackning kan arter med djupgående pålrötter vara ett bra alternativ som exempelvis oljerättika och vitsenap då de luckrar jorden på djupet. Om man inte har möjlighet att odla dessa arter ur växtföljdssynpunkt så ger det även bra effekt att hålla marken bevuxen en så stor del av året som möjligt och därför kan exempelvis spannmål, vallgräs eller örter i kombination med baljväxter även vara ett bra alternativ.  

Näringsläckage: Det man ska tänka på är att det kan vara bra att variera med arter som har olika rotsystem och rotdjup, för att bättre utnyttja vatten och växtnäring i olika delar av jorden. Därför kan arter med pålrötter i kombination med gräs och örter vara ett bra alternativ. Att även använda kvävefixerande arter är inte en nackdel såvida man kombinerar det med icke-baljväxter i blandningen; så tas kväve upp mer effektivt ur marken och risken för läckage kan minska. Dock bör man ha i åtanke att om man ska söka ersättning för fånggrödor får inte baljväxtandelen överstiga 15 viktprocent i utsädet.  

Näringstillförsel: För att tillföra mer kväve till åkermarken kan man ha baljväxter i sin mellangröda. Exempelvis är klöver, lusern och vicker kvävefixerande och kommer därför lämna efter sig kväve i marken till nästkommande gröda. Det är även bra att blanda baljväxter med exempelvis gräs och örter så att de övriga arterna kan ta upp det överblivna kvävet i marken. Kravet för att få stöd för mellangrödor är även att baljväxtandelen inte får överstiga 15 viktprocent i utsädet och därav kan det även vara bra att använda sig av en blandning.  

Nematodsanering 

Brassicaceae-arter som oljerättika och vitsenap kan sanera mark från skadegörare. Viktigt är att grödornas biomassa sönderdelas och nedbrukas omedelbart för att bryta ned växtresterna så fort som möjligt och för att få bästa effekt som möjligt.  

Förslagna & undanbedda arter att ha som mellangrödor i olika växtföljder 

Växtföljd med oljeväxter: 

• Förslag på mellangrödor: Bovete, fodervicker, alexandrinklöver/blodklöver/ persisk klöver och honungsört. 
• Undvik: Korsblommiga växter (Brassicaceae) som oljerättika, vitsenap men även solros på grund av risk för klumprotsjuka och bomullsmögel. 

Växtföljd med trindsäd:

• Förslag på mellangrödor: Oljerättika, bovete, vitsenap, honungsört och vallgräs. 
• Undvik: Fodervicker och luddvicker på grund av risk för rotröta och Phytophthora. 

Växtföljd med potatis :

• Förslag på mellangrödor: Bovete, oljerättika, vitsenap och råg. 
• Undvik: Rajgräs på grund av risken för groddbränna, och honungsört på grund av risken för groddbränna, TRV-virus och bomullsmögel. 

Generella odlingsegenskaper  

• Blandningar: Blandningar av flera arter kan ge fler fördelar än en enskild art, särskilt om tanken är att mellangrödan ska ha en liggtid över vintern och om det finns variation i fältet.  
• Tillväxtperiod: Blanda frosttåliga och frostkänsliga arter för att utnyttja hela odlingssäsongen och minska näringsläckage. 
• Variera växtsätt: Kombinera arter med olika växtsätt för att minska konkurrensen om utrymme och ljus, vilket ökar den totala biomassan och konkurrerar bättre med ogräs. 
• Näringskrav: Anpassa valet av arter efter jordens kvävenivå. Baljväxter är bra vid låga kvävenivåer, medan gräs och brassica-arter är lämpliga vid höga kvävenivåer. Men en kombination av dessa är oftast bäst. 
• Utsäde: För att vara så säker som möjligt är det bra att köpa certifierat utsäde så att inte problemogräs sprids mellan gårdar och fält. I bilagor finns förslag på försäljare av utsäde till mellangrödor. 
• Etablering: En god etablerad mellangröda är alltid det viktigaste för att få ut det bästa av sin mellangröda, oavsett om det handlar om ogräskonkurrens, minskat näringsläckage eller mulluppbyggnad/kolinlagring.  
• Eftersådda mellangrödor är viktigt att etablera så fort som möjligt efter skörd, om inte samma dag, för att bevara fukt i marken och ge mellangrödan nog med tid att tillväxa på hösten.  
• Insådda mellangrödor är mer flexibla i sin etableringstidpunkt men kan bli dåligt etablerad om huvudgrödan är för kraftig. Därför kan ett ökat radavstånd vara lämpligt om man planerar att så in mellangröda i växande gröda tidigt under året. 

För att få mer tips på vilka mellangrödor som lämpar sig i din odling rekommenderar vi hemsidan mellangroda.se som drivs av HIR Skåne.   

I nästa artikel kommer vi gå igenom vilka stöd och ersättningar du kan ta del av för odling av fång- och mellangrödor genom bland annat eAgronoms kolkreditprogram. Följ oss gärna på Facebook och Instagram för att inte missa fler nyheter och artiklar.