Företag inom alla branscher går i konkurs. Det hör till vardagen inom företagsvärlden. Vad som är intressant är dock att sannolikheten för att ett företag går i konkurs varierar stort beroende på företagets branschtillhörighet. Detta faktum är mumma för banker och andra kreditgivare som vill låna ut pengar till företagare som har låg konkursrisk. Man skulle kunna tänka sig att företag inom branscher med låg konkursrisk har lättare än andra att låna pengar. Frågan är om det är så i praktiken. Och hur står sig då jordbruket när det gäller konkursrisk? Det får ni svar på nedan.

Konkursrisk eller ”konkursutsatthet” är ett mått på andelen företag inom en bransch som går i konkurs under ett visst tidsintervall, vanligen mäts måttet som rullande 12 månaders medelvärde. Konkursutsatthet är en viktig konjunkturindikator. Ifall andelen konkurser i ekonomin som helhet börjar skena kan det tyda på en vikande konjunktur. Att fler företag inom en viss bransch börjar gå i konkurs kan tyda på minskad efterfrågan i denna bransch. För den makroekonomiskt intresserade är således konkursutsatthet ett intressant ämne. Även för kreditgivare är konkursutsatthet intressant. Ifall andelen konkurser i ekonomin stiger bör bankerna dra öronen åt sig för att inte drabbas av kreditförluster när de lånat ut pengar till företag som sedan går i konkurs. Dvs konkursrisk och kreditrisk är nära förknippat.  

Man skulle kunna tro att risken för konkurs är lika stor för ett företag oavsett dess branschtillhörighet. Det är väl ett rimligt antagande att riskaptiten är ungefär densamma för taxichaufförer, hantverkare och lantbrukare kan man tänka sig. Men faktum är att så inte är fallet. Konkursrisken varierar nämligen stort beroende på vilken bransch ett företag verkar. I topp hittar vi hotell & restaurang där ca 22 företag av 1000 går i konkurs årligen (2023 års siffror). Därefter kommer detaljhandel (13 av 1000) följt av byggindustri (12 av 1000) och transportsektorn (11 av 1000). I botten hittar vi tro det eller ej lantbruket. Här är det mindre än 1 företag av 1000 som går i konkurs. Dvs jordbruksföretagen är de mest livskraftiga företagen i hela ekonomin. Ett genomsnittligt företag oavsett bransch i svensk ekonomi har 0,60% risk att gå i konkurs under ett år. För ett jordbruksföretag är risken endast 0,05%.

Man skulle kunna tänka sig att jordbruksföretag till följd av dess låga konkursrisk har bättre tillgång till krediter än andra företag. Till viss del är det sant. Jordbruksföretag som äger fastigheter i enskild firma med låg belåning får tillgång till mycket förmånliga kreditvillkor. Käpphästen är företagens återbetalningsförmåga, dvs kassaflödet som ska betala ränta och amortering. Jordbruk är generellt en bransch med låg lönsamhet och långa cykler vilket gör det svårt för företagen att betala tillbaka lånet ifall amorteringen eller räntan är alltför hög. De kraftiga skiftningarna som råder i jordbruket med avseende på skördevariationer, prisvariation och säsongsmönster är också ett orosmoln för bankerna. Men historien visar att trots jordbruksföretagarens utsatthet för diverse risker så klarar de flesta företag av vädrets och marknadens nycker. Dvs med statistiken i åtanke bör jordbruksföretagen vara bankernas bästa vän.

Vad är det som styr konkursrisken i jordbruket då? Dvs när ett jordbruksföretag väl går i konkurs, är det då till följd av skördar, mjölkpris eller grispris? Finns det någon enskild faktor som avgör hur många företag inom svenskt jordbruk som går i konkurs årligen? Ja, allt det får ni läsa mer om i uppföljaren till denna text. I denna text får ni nöja er med att studera hur konkursutsattheten varierat i olika branscher år 2000 – 2023. Mycket nöje!

Figur: Historiskt är hotell & restaurang den bransch som är mest drabbat av konkurser. Under början av Covid-krisen 2020 steg konkursutsattheten till över 2,25%. Under 2023 steg den också till dessa nivåer vilket indikerar ett konjunkturskifte. Konkursutsattheten i den aggregerade ekonomin nådde under 2023 upp till 0,63% viket är de högsta nivåerna sedan finanskrisen 2010. Vad kan det signalera må tro? Jordbruk och skogsbruk ligger på en stabil låg nivå oavsett konjunktur. Du kan säkert hitta fler intressanta insikter ur grafen ovan.