Djurproduktionen i Sverige är något som vi på Gårdskapital tycker att vi ska vara stolta över. Att integrera betande djur i sin produktion är ett sätt att bli mer hållbar, vad gäller såväl biologisk mångfald och jordhälsa som djurvälfärd. Detta då det kan skapa ett slutet kretslopp på gården och djuren får möjlighet att bete sig naturligt.  

I en intervju med Tomas och Maria Torsein på Bältaregården får vi lära oss mer om hur de tänker kring sin djurproduktion som de bedriver enligt regenerativa principer. Läs gärna mer nedan om fördelarna med att integrera betesdjur i verksamheten!

Bältaregården Angus i Gökhem utanför Falköping, Skaraborg, kallar sig The Farm of Silly Walks på sociala medier. Här bedrivs avel med nötdjur av sorten angus, som föds upp enligt ekologiska och regenerativa principer. De säljer avelsdjur men också kött direkt till producenter. Gården drivs av familjen Torsein och för Tomas och Maria, som egentligen är veterinär, är djurhälsa i främsta rummet. Deras ambition är att bedriva det mest naturliga jordbruk som finns, med djur som inte behöver kraftfoder och som kan vara ute året om. 
 

"Djurvälfärd är viktigt för oss. Framförallt att djuren får bete sig naturligt och kan utföra sina naturliga behov. Det får de stora möjligheter att göra hos oss och det gör också att djuren mår gott och håller sig friska".  

Mycket av det Bältaregården gör främjar djurhälsan långsiktigt. Allt ifrån hur de håller djuren, till exempel att de får vara ute året om, vilket de ”mår så gott av”. De kalvar vid en naturlig tidpunkt när gräset är grönt och kalvarna får sin viktiga råmjölk sprängfylld med viktiga vitaminer. De flyttas ofta för att gräset mår bra men också för att de inte ska belastas av parasiter, vilket gör att vi inte behöver avmaska med medel som är skadligt och giftiga för exempelvis de viktiga dyngbaggarna och andra insekter. De planerar också för antingen svalka av det höga gräset eller skydd och skugga från träden när det är varmt.  

"Ja, allting hänger ihop och det är så härligt! Det innebär också att det jordbruk vi bedriver blir väldigt naturligt. Att flytta djuren ofta är till exempel att efterlikna hur stora flockar beter sig i det vilda. Naturen har räknat ut det ganska bra och då behöver man egentligen bara försöka härma den". 

På Bältaregården bedriver de sitt jordbruk enligt regenerativa principer och enligt ramverket Holistic Management. Det används för beslutsfattande för verksamheter som vill vara långsiktigt hållbara. 

"Det gör att besluten vi fattar hela tiden styr oss i rätt riktning. Utövar man Holistic Management så blir verksamheten både regenerativ och hållbar".  

Vilka investeringar ser ni som prio de kommande tio åren för att ställa om jordbruket till mer hållbart? 

"Det skulle dels vara att fler börjar använda och integrera djur i landskapet för att vitalisera ekosystemen. Djur och gräs utvecklas ihop och behöver varandra för att ekosystemen ska må bra och vara friska. Det gör också att de kan ge avkastning i form av produkter med ett högt näringsinnehåll som vi människor kan hålla oss friska av. Vi behöver inte fler tekniska lösningar eller någon speciell produkt till vår mark, det behövs bara mular, klövar, hovar och gödsel och ett bra beslutsfattande". 
 
Vad skulle ni göra för stora förändringar eller satsa på om ni fick tillgång till kapitaltillskott? 

"Det skulle göra att vi kunde förvärva mer mark att driva regenerativt samt utbilda fler i Holistic Management".   

 
Vad är det som behövs för att skapa mer hållbara jordbruk i större skala? 

"Det skulle hjälpa om lagstiftningen hade underlättat för oss att få ha djur utomhus året om. Idag måste man betala stora belopp och vara med i kontrollprogram för att få lov att ha det. Det andra är att det behöver finnas de som vill ställa om. Att det går utmärkt att köra stordrift med regenerativt lantbruk har redan bevisats. Det är en smärtsam process för en del bönder att inse att det de gjort i så många år kan ha varit utarmande för jord och ekosystem. Men kommer man över det så finns bara möjligheter".