Minskad negativ påverkan: Genom att anpassa produktionen kan utsläpp av klimatgaser som koldioxid, kvävedioxid och metan minskas - det kan handla om åtgärder för minskat behov av plöjning, metoder för mer precis applikation av kväve så risken för denitrifikation minskar, eller omställning från diesel till HVO. Andra investeringar och åtgärder som precisionsodling och fosfordammar kan bidra till mer effektiv användning av gödningsmedel och bidra till minskad avrinning av näringsämnen som bidrar till övergödning. Individuella lantbrukare känner sin egen gård bäst och har ofta egna idéer för hur utsläpp och annan negativ påverkan kan minskas, dessa idéer är vi öppna för och vi hjälper gärna till att räkna på sådana investeringar och ta fram passande finansieringsupplägg.

Ökad positiv påverkan: Investeringar i jordhälsa och omställning till mer regenerativa metoder kan bidra till ökad kolinlagring i matjorden samt bättre förutsättningar för biologisk mångfald. Förutsättningarna skiljer sig från gård till gård, för vissa kan kompost eller biokol vara ett viktigt led i att öka mullhalten, för andra kan täckgrödor och mer varierad växtföljd vara extra viktiga åtgärder. Att anpassa djuruppfödningen så djuren integreras mer i växtodlingen, t ex genom roterande beten och förbättrad utomhusmiljö, kan också medföra viktiga positiva effekter för djurhälsa och biologisk mångfald. Blommande kantzoner för att gynna pollinatörer är ett annat exempel på en intressant åtgärd.

Anpassning till extremväder: I takt med att klimatet förändras blir såväl torka som kraftig nederbörd allt vanligare. Detta ökar behoven för lantbruksföretag att anpassa verksamheten för mer oförutsägbara vädermönster. Investeringar i dränering, dammar och bevattning är exempel på sådana anpassningsåtgärder.