Under många generationer har trenden varit att arealen rationaliserats med förlust av träd som en av följderna. Men träd behöver inte bara stå i vägen på fälten, de kan även ge många fördelar.

Agroforestry, dvs. integrering av träd i jordbruket, är ett område med stor potential att bidra till ett mer motståndskraftigt jordbruk, exempelvis genom att bidra till minskad riskexponering mot torka, bättre balans mellan mikrober och mykorrhizasvampar, samt ökad biodiversitet både ovan och under marken. Förutom miljömässiga fördelar i sig självt kan agroforestry erbjuda ekonomiska vinster för lantbrukare, särskilt när minskad riskexponering mot torka, erosion, vind mm vägs in i kalkylen. Men som med alla investeringar finns det både risker och potentiella belöningar att ta hänsyn till. För att få en djupare förståelse för de praktiska och ekonomiska aspekterna av agroforestry, träffade vi Mauricio Sagastuy, som är lärare inom agroforestry på Angereds gård, och styrelsemedlem i Agroforestry Sverige, som för övrigt nyligen släppt en ny rapport ”Agroforestry för svenska förhållanden 2024”.

Bild ovan: Mauricio Sagastuy, expert inom agroforestry

Men innan det börjar vi med en kort överblick kring olika typer av agroforestry där vi utgått från den blogg på temat som Mauricio skriver, och som vi starkt kan rekommendera.

Exempel på relevanta typer av agroforestry i Sverige:

•             Alley cropping (Alléodling): Träd som planteras i rader med passande avstånd för t ex spannmålsodling mellan trädraderna.

•             Silvopasture: Historiskt i Sverige är skogsbete väletablerat. Silvopasture kan ses som ett paraplybegrepp för system där träd och betesdjur integreras, det kan exempelvis vara blandade landskap med naturbeten och skog.

•             Skogsträdgård: Ofta kombinerad odling med t ex fruktträd, nötträd, bär, svampar eller andra skogsprodukter.

•             Riparian buffers: Planteras mot vattendrag för exempelvis minskad erosion och avrinning av näringsämnen.

•             Lähäckar och andra vindskydd: Träd som planteras i rader, typiskt vid fältens kantzoner, för att skydda mot vind och erosion.

Bild ovan: Allé-odling på Wakelyns gård i England Foto taget av Maja Lindström

Ekonomiska fördelar:

•             Ökad produktivitet: Agroforestry kan öka produktiviteten på en gård genom exempelvis vindskydd för huvudgrödor. Dvs om 5% av arealen tas ur bruk för att ge plats åt träd så är tesen att genomsnittliga skörden på de kvarstående 95% av arealen ökar med mer än 5%. Dessutom kan träd förbättra jordkvaliteten och vattenhållningsförmåga.

•             Ökad resiliens och motståndskraft: Den positiva effekten på lokala ekosystem i form av bättre mikroklimat, ökad biodiversitet och kolinlagring med mera kan exempelvis bidra till bättre förhållanden för pollinerare och nyttodjur. I takt med ökande klimatförändringar ökar generellt det relativa värdet av den vattenhållningsförmåga perenna växter kan bidra till.

•             Diversifierad inkomstkälla: Agroforestry kan skapa nya inkomstkällor, t ex genom extra inkomster från virke, frukt och nötter.

•             Miljöbidrag: Agroforestry kan inte minst på sikt vara relevant för merintäkter genom koldioxidbindning och andra ekosystemtjänster.

•             Stöd från EU: Den nya CAP-reformen (EU:s gemensamma jordbrukspolitik) ger stöd till agroforestry-system. Visserligen ännu inte så att det blir extra stöd för agroforestry men i alla fall att man fortsatt får stödet för åkermark vid plantering av träd på sådan. 

Ekonomiska risker:

•             Etableringskostnader: Att etablera ett agroforestry-system kan vara dyrt initialt, med kostnader för plantor, stängsling, ev. bevattning och inte minst underhåll.

•             Etableringsrisker: Risk att plantorna inte trivs och etablerar sig tillräckligt väl.

•             Långsiktig investering: Pengar kan växa på träd, men inte över en natt. Det tar flera år innan agroforestry-systemet ger full ekonomisk avkastning.

•             Marknadsutmaningar: Bristande infrastruktur och distribution skapar praktiska utmaningar med att hitta marknader för vissa agroforestry-produkter, som hasselnöt mm.

Lähäckar som exempel:

Lähäckar är ett bra exempel på hur agroforestry kan bidra till högre skördar av huvudgrödor. Genom att skydda mot vind kan lähäckar också:

•             Minska vinderosion: Vinderosion kan leda till förlust av matjord och näringsämnen, vilket negativt påverkar grödornas produktion.

•             Förbättra mikroklimatet: Läshäckar kan skapa ett varmare och mer fuktigt mikroklimat, vilket gynnar vissa grödor.

•             Stimulera pollinering: Läshäckar kan ge insekter, som bin och fjärilar, mat och skydd, vilket ökar pollineringen av grödor.

Bild ovan: Lähäckar på Rune Karlssons gård nära Kvänum i Västra Götaland, Foto taget av Mauricio Sagastuy

Intervju med Mauricio Sagastuy:

Kan du berätta kort om din bakgrund och vad som väckte ditt intresse för Agroforestry?

Mauricio: Jag har sen barnsben alltid haft stort intresse för naturen och inte minst skogen. Det tog mig till Tyskland där jag läste en kandidatexamen inom skogsbruk och miljö, med fokus på hållbart skogsbruk, t ex hyggesfritt skogsbruk. I studierna läste vi mycket om naturskydd och agroforestry tyckte jag var extra intressant som metod för att skydda naturen och samtidigt skapa hållbara ekonomiska lösningar för produktion. Praktiken gjorde jag i Brasilien i ett privat naturreservat där de jobbade med agroforestry och ekoturism. Därefter läste jag min master i miljövetenskap vid Göteborgs universitet där jag skrev uppsats om agrofrestry i just Brasilien. Det ledde mig vidare till ett par års volontärarbete för den ideella organisationen Eco Agroforestry Center som jobbar med skog och agroforestry samt att sprida kunskap om temat. De har mark bredvid Angereds gård vilket banade väg för min nuvarande roll som lärare vid Angereds gård. Idag är jag ansvarig för Agroforestry-utbildningen där och har jobbat med det sen fem år tillbaka.

Varför tror du att Agroforestry ännu inte är mer utbrett i Sverige? Vad tror du saknas för att det ska bli mer mainstream?

Mauricio: Om man inte ser så många runt sig som testat agroforestry så kan det mentalt kännas som en större risk att gå före. Men om det finns många runtomkring en som redan jobbar med det så är tröskeln lägre. I Sverige finns en hel del pionjärer, inte minst runt Skåne och västra Götaland. Frankrike och även England är länder där man har kommit relativt långt i jämförelse och jag tror vi även i Sverige börjar komma förbi “early-adopter” fasen nu. Inte minst de risker lantbruket möter framgent med mer volatilt väder kan nog bidra till ökat intresse även bland “early majority” av lantbruk.

Det skulle nog också vara fler som startade agroforestry om det fanns mer etablerade tjänster där man fick hjälp att designa och implementera systemen, för det tar ju en del tid att sätta sig in i området och utföra allt själv, och de flesta lantbrukare jobbar ju redan långa timmar som det är.

Olika gårdar ser också olika ut så det krävs en lokal anpassning i hur det planeras och genomförs. Det kan göra det komplext, och därför är tillgång till kunskap och rådgivning nog en faktor. Bättre tillgång till effektiva distributionssystem för att få avsättning för produkterna, till exempel nötter, skulle också underlätta för fler att ta steget.

Sen är nog en orsak också varför Agroforestry inte är mer etablerat att det ekonomiska systemet generellt premierar en viss kortsiktighet. Agroforestry är en mer långsiktig investering som tar tid att etablera. Men vill man framtidssäkra sin gård är denna typ av “grön infrastruktur” som träd erbjuder en fantastisk investering, och det märker man att fler och fler får upp ögonen för.

Bild ovan: Plöjning mellan 14 år gamla valnötsträd i en allé-odling i Montpellier, Frankrike. Foto taget av AGFORWARD projekt

Finns det några särskilda agroforestry-projekt i Sverige du tycker är extra inspirerande och intressanta?

Mauricio: i västra Götaland har Anders Lunneryd på Lundens gård etablerat ett intressant projekt med ekologisk alléodling med äppelträd och spannmål. En annan är Jesper Sandström på Kyrkbygård i Halland som driver betesskogsbruk med bl.a. äppelträd och betesdjur som roteras holistiskt.

Om man som lantbrukare vill testa agroforestry i mindre skala men så att säga inte gå all-in, har du några tips hur man då kan gå tillväga för att testa på mindre yta innan man skalar upp på större areal?

Mauricio: Att börja litet med en mindre del av arealen och med arter som inte är för komplexa att sköta är generellt bra för att komma igång. Trädslag som är enklare att sköta inkluderar t ex pil och poppel, här gäller bara att ha koll på rotsystemen så de inte planteras för nära dräneringen samt välja sorter som inte sprider sig med rotskott. Man vill ha generellt minst 7 meter mellan träden och dräneringen, men vissa träd som pil och poppel behöver snarare 15 meter för att rötterna inte ska gå in i dräneringen. Att ta in en rådgivare eller råd från någon som redan etablerat liknande system är också något som kan underlätta mycket.

Hur skulle du säga att man på bästa sätt tar höjd för de största ekonomiska riskerna när man planerar ett agroforestry-projekt, några tips du vill skicka med till lantbrukare som funderar på att börja med agroforestry?

Mauricio: Investering i kunskap via olika kurser är aldrig fel. Det finns flera bra nätverk för att träffa andra som jobbar med liknande system, och en hel del kunniga rådgivare. Sen tycker jag man kan ha i åtanke vilka mål man har med att plantera träd. Det roliga är att det finns fler olika syften, det handlar inte bara om att sälja frukterna eller virket utan finns många andra nyttor inte minst i form av riskhantering. Att fundera vilka av dessa syften som är mest värdefulla för just sin egen gård utifrån ett “risk management” perspektiv är alltid bra. Om vindskydd och bättre vattenhållningsförmåga är prioriterat kan man försöka kvantifiera de värdena och kanske acceptera en lite högre risk för att inte få avsättning för frukterna och virket från träden till exempel.

Avslutningsvis, finns det några organisationer, personer eller studier du vill tipsa om för lantbrukare som vill lära sig mer på temat?

Mauricio: Agroforestry Sverige är ett bra nätverk. Sen finns en del bra utbildningar, såklart på Angereds gård där jag själv finns, och även Holma folkhögskola har bra utbildningar inte minst inom skogsträdgårdar. Kurser inom permakultur har också ofta bra innehåll inom agroforestry.  Jordbruksverkets nya manual kan jag också varmt rekommendera, samt en annan manual från the soil association. Bland praktikerna tycker jag Richard Perkins och Philip Weiss är intressanta personer att följa inom dessa frågor. För alla som gillar att ha en bra poddcast i lurarna medan man är ute på fälten är podden Regenerative agroforestry också ett tips, där intervjuar de intressanta personer som praktiskt jobbar med agroforestry.  

Vi tackar Mauricio för ett trevligt samtal och nya insikter, och ser fram emot att följa hans blogg och arbete inom svenskt agroforestry.